Stockholmsguidningar i Stadsmuseets regi

Att guida besökare, unga som gamla, genom Stockholms sällsamma miljöer är alltid lika roligt. Här vimlar av mer eller mindre osaliga andar som alla har satt sina berättelser på pränt, på ett eller annat sätt. Det finns så många olika perspektiv att välja, så många olika historier att förtälja och var publik lockar fram sin egen kompott av glimtar från det förflutna.

Här nedan följer ett axplock ur det jag brukar berätta om under några av mina visningar.

Världsarvet Skogskyrkogården

Skogskyrkogården är inte blott en historia om döden och sorgen. Kyrkogården är en levande illustration av Sveriges kliv in i det moderna samhället. Den berättar om sekularisering, industrialisering och de konstnärliga trendernas omvälvande utveckling under anläggningsperioden 1915-40. Sedan 40-talet har människor från hela världen vallfärdat hit för att beskåda denna vackra och sinnrika helhet.

Kämpingebacken 13 i Tensta

Under rekordåren 1960-75 växte och förvandlades Sveriges urbana landskap. Det illa beryktade Miljonprogrammet hyllade dock inte bara en rationell och kostnadseffektiv produktion. Även livet självt skulle bli funktionellt, välordnat och trivsamt. Med vetenskapens hjälp skulle vanliga medborgare ges de materiella förutsättningarna för det goda livet. Trångboddheten skulle bort, hemmen bli varma och lättstädade, köken ergonomiska och användarvänliga. För alla de som fick möjlighet att flytta hemifrån, eller för de som kunde ta familjen från små ettor utan dusch var miljonprogrammet en klar förbättring.

På Kämpingebacken 13 visas familjen Arturssons lägenhet, återställd till det tidiga 70-talets standard.

Katarinaberget och Mosebacke

Söderförsamlingen är späckad med historia och det gamla berget lämpar sig väl för en riktig eländestur. Här låg ryktesspridningens verkliga epicentrum under 1670-talets häxprocesser. Här föll barn i trans, på de här gatorna pekade de i hysteriska utfall ut bland andra systrarna Sippel som häxor. Under 1500- och 1600-talet kunde man se döda kroppar som dinglade uppe på galgbacken, där den stod i ensamt majestät uppe på Stigberget. Den elfte november 1520 fraktades alla liken från Stockholms blodbad hit, där man eldade upp den svenska aristokratin.

När Stockholm industrialiserades kom Katarina att fyllas till bredden av arbetare som levde under eländiga förhållanden, ofta i dåligt isolerade gamla 1700-talsstugor. Församlingen blev Stockholms förmodligen fattigaste och 1897 låg 75 % av alla stadens lägenheter helt utan vatten och avlopp i Katarina. Över fattigdomen blickade den mäktiga Katarina Kyrka, ett minne av Karl X:s storslagna planer för området och uppe vid Mosebacke roade man sig med punsch, kägelspel och uppträden av de mest varierade slag.

Blockmakarens hus

Vad gör en blockmakare egentligen? Husets ägare Gustaf Andersson var anställd av flottan och svarvade de trissor som repet löper längs i ett block. Träkåken som byggdes på 1700-talets förra hälft är återställd till 1917-23 års skick. Förutom blockmakarens familj bodde då även Emilia Gustavsson i huset med sina fem barn. Nödåret 1917 dog hennes man och åren därefter blev mycket svåra. Änkefru Gustavsson hade ett flertal arbeten och var ofta tvungen att lämna barnen ensamma i de kyliga uthyrningsrummen.