Presentation

När jag var sju år ville jag bli författare. Jag ville vara en av de där som skrev ned sina ord i böcker som luktade gammalt damm och hade hårda pärmar bubblig med plast på. Och så svårt var det ju inte för jag visste var alla författare hade sina böcker. På biblioteket i Vansbro.

Sagt och gjort. Jag skrev min bok, (5 ½ sidor med egna illustrationer) och traskade i väg till Vansbro kommunbibliotek där jag med skälvande röst bad bibliotekarien att ställa in min bok under ”L”.

– ”L” som i ”Lindholm”, tack…

(Det hette jag då.)

Den gamla bibliotekarien skrattade gott vilket gjorde mig förargad eftersom jag kämpat så hårt med boken. (Jag hade till och med gjort en sådan där liten ficka att sätta lånekortet i längst bak.)

Skrivandet och litteraturen är fortfarande en betydelsefull del av mitt liv. Jag som skriver denna presentation heter Filippa Mannerheim och är 34 år. Jag är född och uppvuxen i Dalarna men det är Stockholm som fångat mitt hjärta. Här bor jag tillsammans med min man, min 14-årige bonusson och vår ljuvliga men ack så aktiva tvååring David.

I grunden är jag journalist men började för några år sedan att undervisa i svenska och textbehandling och tyckte som så många andra att det var oerhört spännande och stimulerande. Läraryrket är vansinnigt tufft men så roligt!

Mitt första jobb var på Åsö Gymnasium där VVS-killarna var måttligt roade av James Joyce, hatade att skriva och tyckte svenska var guds straff till rörmokarna. Jag märkte snart att det enda sättet att nå fram var att vi försökte hitta ”deras” svenska, deras litteratur. Och den fanns. Det är klart att den fanns!

När jag slutade mitt vikariat fick jag ett brev av Tobbe, dyslektikern som äntligen arbetat sig upp till ett godkänt i svenska A. Han var så stolt och hade kämpat så hårt under året. Såklart ville han visa sina förvärvade kunskaper genom ett brev till sin svensklärare:  ”Filipa. Du är OK. Jag tycker det det är inge smör. Kom och hälsa på oss killar men glömm inte och ta med dig kanel bular!!!”

Idag arbetar jag som lärare på Thorildsplans gymnasium inom inriktningen Sp-journalistik och kommunikation. Inte riktigt som att undervisa VVS-killar men lika roligt. På ett annat sätt om jag säger så.

Mitt största intresse förutom litteraturen är att resa och det gör jag så mycket jag bara kan. Annars går jag på ofta på teater och föreläsningar och man måste väl säga att Stockholm har ett fantastiskt stort utbud vad gäller kultur. Härligt!

Fem saker om Filippa - döpt efter ett syrligt, grönt höstäpple…

• Älskar mest av allt: Min underbara man, min fina bonusson, vår sprattliga, lilla bebis, rödvin, choklad, böcker (ej deckare) och att resa runt i Europa, gärna Italien eller Frankrike, med ovanstående.

• Bor: Sveriges vackra huvudstad är mitt hem sedan 12 år tillbaka

• Äter helst: Italienskt (Egentligen allt utom blodpudding men det låter ju för glupskt!)

• Speciella  egenskaper:

    a)      Gillar att äta endast EN bit sushi – inte mer!

    b)      Minns aldrig någons födelsedag

    c)      Har geografisk dyslexi.

    d)      Kan röra vid nästippen med tungspetsen à la      Kissmedlemmen Gene Simmons

    e)      Läser och skriver med vindens hastighet = fort men flaxigt

Driver det enskilda företaget Skrivateljén

Jag är ruvad och kläckt ur journalistutbildningen i Sundsvall, med litteraturvetenskap, historia, svenska, franska och spanska i ryggsäcken.

Numera arbetar jag bara deltid som lärare, har projektuppdrag för Nobelmuséet och driver också företaget Skrivateljen för olika skrivuppdrag. Jag frilansar i nuläget bland annat för Dalademokraten, Magasin 360, Skolverket och HamburgerBörs. En salig blandning minst sagt, precis som det skall vara när det är som mest kreativt. Dessutom kulturbloggar jag och driver sajten DagensSkola tillsammans med två andra pedagoger.

Litteraturrecensent

Sedan sju år tillbaka har jag även en hel del uppdrag som recensent på BTJ, vilket i stort handlar om att läsa, beskriva och analysera en trehundrasidorsroman på ca 150 ord. Helst med en smula stilistisk stringens också! Vansinnigt utmanande men roligt!

”Ett hem utan böcker är en kropp utan själ.” (Marcus Tillius Cicero)

Böcker, böcker, böcker! Visst är det så att det första gör när man är bjuden hem till någon är att gå fram till bokhyllan. För att reka litet, helt enkelt. Vilka böcker har denna person = vem är denna person?

När man var singel var detta ett idiotsäkert sätt att se om dejten någonsin skulle kunna utvecklas till något mer än en dejt. Läs och lär:

Inga böcker alls = Tom människa! Spring fort och kom aldrig igen!

Bara faktaböcker = En bildad och fyrkantig tråkmåns

Mest serietidningar blandat med sportmagasin = kvar i puberteten och vill inte växa upp.

Bara deckare = ospännande kille utan något eget driv

Bara Sidney Sheldon = En obotlig fjant

Klassiker som ser helt olästa ut = en kronisk prettopär à la Ranelid. (Svårbotade)

Litet gott och blandat: Faktaböcker, klassiker, både kvinnliga och manliga författare, modernare litteratur, lästa verk med anteckningar i marginalen och understrykningar = en alltigenom spännande man, unik och självständig, mångfaciterad, inte rädd för att möta sig själv i litteraturen, intellektuell och fantasifull samtidigt, ja ett kap helt enkelt!

Knakar böckerna när man öppnar dem medan ägaren ser litet sådär lätt orolig ut, är det ett mycket illavarslande tecken. Då handlar det om yta, snarare än innehåll. Observera att Strindberg alltid bad de som skickade böcker till honom när han var utomlands att riva av pärmarna så att portot blev billigare. Smart! För det är ju innehållet som räknas, inte sant!

 

Tre böcker som har betytt oerhört mycket för mig i olika skeden av livet:

• ”Dotter till en dotter” (Inger Alfvén)

Kanske var det denna bok som lade grunden till min feministiska ådra. Jag läste den första gången som 13-åring och greps av det vardagliga kvinnoöde som skildrades så nära och medkännande. Med handen på hjärtat förstod jag nog inte allt men har efter detta första möte läst om den ett antal gånger med en ny läsupplevelse varje gång.

• ”Vindens Skugga” (Carlos Ruiz Zafón)

En deckare i litterär miljö. Finns i varje pressbyrå. Jag som från hjärtat avskyr engelska och svenska deckare, ser detta som ett hysteriskt spännande undantag. Min man och jag sträckläste tillsammans denna fantastiska roman under en helg. Kettil var helt hes efteråt men det var det värt. Vilket dramatiskt språk och vilka personteckningar! Som att uppleva en film byggd av ord!

• ”Röda Rummet” (August Strindberg)

Brottstycken av denna roman är fantastiskt roliga. I synnerhet gillar jag kapitlet ”Bröder emellan” där beskrivningen av de knirkande stövlarna är briljant! (Även ”Hos förläggaren” är fanatiskt skojigt!) Strindberg är så hysteriskt tillspetsad och livfull att det är en fröjd att läsa honom. Tyvärr är han ojämn men ”Röda Rummet” ligger trots detta mig varmt om hjärtat