Vad ska Mia göra för att få MVG?

- Säg vad jag ska göra för att få MVG i svenska!

Mia och Mias mamma tittar uppfordrande på mig. Vi sitter i konferensrummet. Det är utvecklingssamtal. Mias studiesituation ska nu gås igenom, närvaro och studieresultat ska granskas, ämnen och kurser diskuteras och planerade åtgärder dokumenteras.

Vi har en kvart på oss. Sedan kommer nästa elev.

Mias mamma berättar för mig att Mia älskar att skriva egna berättelser. Hon vill ha MVG men har inte förstått hur hon ska göra för att få det.

- Kan hon göra några extrauppgifter hemma för att få MVG?

Mitt arbete är en utmaning. Det är världens bästa jobb och världens värsta. Det är en verksamhet där jag ständigt pendlar mellan total frustration och fullständig lycka. Inom loppet av en minut.

Jag är lärare. Jag älskar det. För det mesta.

För tidvis är det en svår uppgift jag och mina kollegor har på vår lott.

När jag gick i skolan såg man annorlunda på kunskap. Vad jag minns brydde sig mina lärare inte ett skvatt om mitt lärande eller om min skolsituation. Det var bara att plugga in sidorna 1 – 63 i läroboken. Samtal om hur jag kunde utvecklas och hur mina texter kunde bli bättre fanns inte. Mina prov betygsattes efter en skala 1 - 5 och så var det bra med det.

Och så kom plötsligt den ”nya” läroplanen som en blixt från klar himmel. Lpf-94. Plötsligt ansåg våra politiker att eleverna inte bara skulle plugga på ett innehåll och rapa ut det. De skulle förstå det också. Analysera det. Dra egna slutsatser i stället för att kopiera bokens.

Milda makter!

En hel del lärare, föräldrar och elever lever dock kvar i den gamla skolans syn på kunskap. I många klassrum räknas halva poäng hit och dit istället för att eleverna får värdefulla tips om hur de kan förbättras. Hur de kan utveckla sina tankekvaliteter till nästa gång. I många klassrum arbetar lärarna med att hjälpa eleverna att plugga in manualen i stället för att lära dem cykla. Det är synd. För läroplanen har en fantastisk tro på att det är självständigt tänkande människor vi vill skapa i vårt samhälle. Det ska nu bli oerhört spännande att se var vi hamnar med gymnasiereformen 2010? Alliansens förlegade syn på kunskap kan mycket väl föra oss tillbaka till 50-talets skola. Det vore synd tycker jag, även om denna verkligen är lättare att förstå, fyrkantig som den är.

Den idag inte fullt så ”nya” läroplanens syn på kunskap är tyvärr svårare att förmedla. För hur förklarar man för en elev och dennes föräldrar att färdigheter i ämnet svenska inte handlar om att eleven gör uppgifterna eller hur många uppgifter eleven gör utan hur eleven utför dem? Märkligt nog är det ingen som ställer samma fråga till matteläraren.

- Hörru, hur många tal måste Lina räkna hemma för att lära sig ekvationer? För att fixa ett VG? Svara nu då!

Och man skulle aldrig i livet ställa frågan till sonens fotbollstränare:

 - Hörru, Arne. Hur många träningspass måste Pelle göra för att nå allsvenskan?

Kanske gick Mia och Mias mamma från samtalet med en känsla av att jag inte kunde förklara varför Mia inte bara kunde skriva ett stort extraarbete om Goethe och få MVG.

Kunskap som handlar om tankekvaliteter tar tid att träna upp och är svåra att sätta fingret på. Att få ett ”effektfullt och målande språk” är inget man skaffar sig på en kafferast. Det kräver år av målmedveten träning. Och ibland lyckas man inte.

Men jag är övertygad om att den kunskap Mia får i dagens skola, när den är som bäst, är ovärderlig. Och jag hoppas att alliansen inte förstör detta, som vi som tror på kunskapskvaliteter och färdigheter snarare än inbankad automatikfakta, arbetat så hårt för att försöka föra ut till elever och föräldrar. Det vore oerhört allvarligt om detta blev fallet!

Kommentera

1. Bra sagt (skrivet)! Det var verkligen bara att lära sig utantill när jag var liten. Vilket oftast resulterade att allt var glömt så fort provet var skrivet! Har dessutom för mig att jag alltid kom ihåg de mest ovesäntliga sakerna: kungens mantel var röd med pälskant istället för att komma ihåg när han skrev på det eller det avtalet för fred. Tänk vad mycket kunskap som gick förlorad för så många elever med gårdagens skoltänk…

   Jättekul att du startat en blogg nu!!!! Kram!

   — Tove · sep 30, 23:55 · #

2. Förhör i skolan
   Instruktioner:Kom i tid! Sitt ner och var tyst. Men ställ aldrig frågan “varför”!

   Hur lång är Kinesiska Muren?
   Hur högt är Kebnekaise?
   Räkna upp, i tur och ordning, de svenska regenterna mellan år 1600 och 1950.
   Böj ett regelbundet tyskt verb.
   Skriv ut den kemiska formeln för vätesuperoxid.
   Förklara hur maskar förökar sig.
   Varför kan humlor inte flyga?
   Gör en frivolt!
   Gör ett grafiskt schema över parlamentarismen i EU.
   Sjung en trudelutt av Händel.
   Översätt uttrycket “vagga och rulla” till engelska.
   Läs en bibelvers från Gustav Vasas bibel.
   Virka en grytlapp.
   Sätt ihop en hylla.
   Sammanfatta vad du lärt dig på fem rader.

   — Mattias · dec 2, 22:08 · #

3. Jag minns att min franskalärare på högstadiet alltid skyllde på att man inte var “tillräckligt verbalt aktiv”,dvs inte räckte upp handen.Hur mycket man än gjorde det.Det enda beviset man tillsist kunde komma med var sina provresultat,hur torrt det än låter.Men dem hon inte tyckte om fick ändå 3:or,andra som ofta presterade betydligt mindre fick 4:a.Omvänt gav min engelskalärare mig alltid femma,för att hon fått intrycket av att jag var så bra i engelska.Så kan det gå till.Det var rena borderlinesnurren i skolan ibland.Man visste ibland sällan vad som gällde för dagen,det gällde ibland att bara bli omtyckt snarare än att skaffa kunskap.
   Mina ungar har det bättre.Även om jag förundras över att läroböckerna i matematik inte verkar ha förändrats ett skvatt på 25 år.

   — Cecilia Löwen · jan 11, 04:07 · #

4. Bra skrivet. Vi känner väl alla igen oss och ändå blir man lika förba**at osäker och frustrerad varje gång man kommer i i den situationen.

   — Eva · feb 15, 19:06 · #

5. Jag håller inte med någonstanns, önskar att det bara var faktabaserat för det är ingen som någonsin har lärt mig någon form av “analysieringsteknik”..

   — 86-2006 · feb 26, 23:14 · #

6. Kunde du förklara vad som krävs för ett MVG i svenska?

   — Magistern · mar 2, 10:49 · #

7. Magistern! Absolut! Jag gav henne 10 extrauppgifter och så var saken biff! Nej, skämt åsido. Vissa har uppfattningen att vi lärare ska berätta EXAKT vad som krävs men då är man nere på en detaljnivå, tror jag. Kvalitet kan göras på tusen olika sätt. MVG handlar också om självständighet. Jag brukar försöka utgå från elevens egen text och dra paralleller till kriterierna. “Här har du ett effektfullt språk”. “Här brister textbindningen.” Ibland förstår de, ibland inte. Hur brukar du göra?

   — Fröken Filippa · mar 2, 19:16 · #

8. Håller med – MVG är som du beskriver det. Och jag gör väl som du (för det mesta) – utgår från olika elevarbeten o drar paralleller till kriterierna. Jag var bara nyfiken, även om jag inser att tonen i min förra kommentar var lite dryg. För det du skriver är inte så sjävklart för många.

   — Magistern · mar 4, 20:39 · #

9. Ah, svårt är det hur som helst! Men så är det ju när det handlar om kvalitativa bedömningar. Nu är man nyfiken på hur de nya kriterierna skall formuleras. Skall vi mäta och räkna poäng utifrån detaljkunnande som förr eller vad landar det hela? Det skall bli intressant att se tycker jag. Kul med kommentarer som får en att tänka till! Tack Magistern! :-)

   — Filippa · mar 4, 22:33 · #

10. Analysförmåga och färdigheter som alternativ till gårdagens meningslösa faktainhämtning låter förvisso fint, men fungerar sällan. Ofta möter jag studenter som misslyckas i sina universitetsstudier på grund av att de i den moderna svenska skolan inte ens lyckats inhämta de mest grundläggande faktakunskaperna. Vad är meningen med att kunna analysera för den som inte har någonting att analysera?

    — Alicia · mar 27, 10:58 · #

När eleverna blir ”kunder” blir betygen konkurrensmedel i kampen om skolpengen.