"Att slå i uppslagsböcker är inte forskning" - läs DN:s ledare om Fredrika Bremers bröllop och konsten att använda Wikipedia
maj 20, 10:42”Information, var den än kommer ifrån, är inte detsamma som kunskap.” skriver Henrik Berggren idag i en, av mig, mycket efterlängtad artikel där han diskuterar konsten, och således även problemen, med att använda Wikipedia som källa. Det är en ledare att klippa ut och spara för att när tillfälle ges, diskutera med eleverna. För vem har inte tampats med det där svåra som kallas källkritik.
”Jag har använt Wiki och granskat den källkritiskt. Jag litar på denna källa – varför skulle någon ljuga???
Jag vet inte hur många gånger jag har fått dessa rart oskyldiga, men ändå godtrogna elevrader när vi arbetar med källkritik och vetenskapligt förhållningssätt. Från ungdomar i årskurs 3, vill jag tillägga, vilket gör det hela mer dystert. Efter tre års studier på SP-programmet journalistik och kommunikation där vi har som röd tråd att arbeta med ett vetenskapligt arbetssätt, är detta, inte helt sällan, tydligen så långt vi kommit vad gäller källkritiskt tänkande. Vad gör jag som lärare för fel, har jag ofta undrat?
Men på ett sätt har de ju rätt ändå. Varför skulle någon ljuga? Så taskig är väl ingen! Det är en ganska härlig inställning till livet. Men en aning naiv, kanske.
Så istället försöker jag pedagogiskt utgå från och diskutera andra riskfaktorer, förutom den där lögnen som verkar vara central för de flesta elever, okunskap, granskning, olika vinklingar, fördomar, erfarenheter och åsikter som färgar, osv, osv.
Här kan också Henrik Berggrens artikel vara en intressant utgångspunkt och en stor hjälp i diskussionen. För här tar han upp det faktum att Fredrika Bremer helt plötsligen blivit bortgift av en fantasifull Wiki-skribent som förlagt händelsen i slutet av 1820-talet. Giftet skall ha genomförts med Anders Johansson – en auktoritär man med svärmorstycke. Det är kul. Men inte sant och riskerar, precis som Berggren skriver, att leva vidare ett tag, på grund av sin, för Sveriges elever, halvkända ställning.
Wikipedia används ofta som källa av många av mina elever. Istället för att ta sig ned till skolbiblioteket, leta sig fram till B som i Bremer i Nationalencyklopedin och börja läsa, är det nämligen lättare och snabbare att navigera sig fram med några klick på datorn. Och när det ser ut så i klassrummet, krävs samtidigt att vi lärare funderar mycket kring olika metoder att diskutera detta svåra med att kritiskt granska sitt material. Så att inte Fredrika helt plötsligt står som brud i någon av våra elevredovisningar.
Eller Strindberg plötsligt har förvandlats till den evigt barnlöse ungkarlen i ett annat.
Idéer och tips mottages med tacksamhet!
Kommentera
Jag hade en gång en klass… Hur man underminerar en lärares auktoritet eller sagan om den heliga behörigheten
Vad händer inom skolans väggar egentligen? Elever som slåss och skolkar, lärare som inte kann stavva, politiker som klatschar med kravpiskan - vad händer egentligen med dagens skola? Ja, det mesta. I min blogg får du det senaste skvallret, de fräschaste vinklarna på de mest aktuella nyheterna som rör skolans mångfacetterade värld. Läs och var med i debatten! Låt stå!
Arkiv för Filippas blogg
2008
augusti
DAGENS SKOLA HAR SPARKAT IGÅNG - VÄLKOMNA!juli
Lisas ekvationer lika bra som Pelles. Men inte om vi lärare får bestämmaI friskoledjungeln får Björklunds barn gå i sosseskola
Bra med koll. Och att tala med sina barn.
Ett bra förslag, Miljöpartiet.
En godnattsaga för herr Björklund...
juni
Försvaret av individens frihet och integritet är ingen skoluppgiftÖppna upp fler vägar till behörighet
Sluta slåss unge - annars får du BETYYYYG!
Debattartikel publicerad på Politikerbloggen
maj
Betygskrumelurerna verkar viktigare än innehållet. Läs krönikan i SkolvärldenDN och Expressen håller mé!
Inbjuden som talargäst till P1-Morgon
"Jag kör på känn, jag!" Behöriga lärare är ingen garanti för korrekt betygssättning
Hur man underminerar en lärares auktoritet eller sagan om den heliga behörigheten
"Att slå i uppslagsböcker är inte forskning" - läs DN:s ledare om Fredrika Bremers bröllop och konsten att använda Wikipedia
Jag hade en gång en klass…
Granska er granskning först, Skolverket!
Och ändå ställer vi oss frågan hur detta med Riccardo Campogiani kunde hända....
april
”Se och hör” med Lars NorénUpp ur sandlådan, politiker!
Samhället är alldeles för högervridet!
Gästskribenter på "Svenskläraren kommenterar"
En blåröd röra som är rörande överens
Läs om lärarlagsidiotin i "Skolvärlden"
mars
Gästbloggare på Svensklärarföreningens hemsidaKändislärare bidrar inte till en sund syn på läraryrket
Några försynta, små ”varför” som ibland ekar i min egen skolkorridor
februari
Att våga se. Att vilja. Att orka.Skolbloggen omskriven
Utvecklingssamtalets magiska kraft
Lärare måste våga tala om sina motgångar
Rädda lärare är dåliga lärare
Va sjutton vet dom om Michaela?
Ge oss lärare mer tid att se och ingripa
IG (eller numera F) i grupparbete, Björklund!
Här är listan som hjälper er att välja rätt gymnasium, ungdomar!
Hur lyckas man synliggöra en lärares prestation, Maria Stockhaus?
januari
Ny mening betyder inte nytt stycke"Jag har använnt google som min källa!!!!!"
JON LINDHOLM - THE WEBMASTER
YES SIR!!!READY SIR!!! Nya uppgifter på den digra läraruppdragsslistan
Hälften killar, hälften tjejer – jösses flickor, knappast i skolböckernas värld!
En bra dag på jobbet...
När eleverna blir ”kunder” blir betygen konkurrensmedel i kampen om skolpengen.
Ja, men undersökningar har visat att Wikipedia faktiskt är pålitligare än just NE:s nätversion, och vem minns inte de A4 som medföljde originalutgåvorna av NE? Där det stod att Ebba Witt-Brattströms essäbok hette “Ur kökets mörker” (någon lustigkurre som hade sett tv-programmet där hon pratat om sin bullbakning, förstås).
Problemet är väl att eleverna nöjer sig med kortfattade sammanfattningar, och då spelar det ingen roll om de använder wikipedia på nätet eller NE som bok. För att kunna upptäcka misstagen – som att Fredrika Bremer påstods ha varit gift – måste man redan vara insatt i hennes liv, något som det är mycket begärt att eleverna ska vara.
— bernur · maj 22, 14:56 · #
Källkritiken måste nog vara ett av de svåraste områdena för en lärare idag, framför allt när många av eleverna inte ser problemet med att använda sig av olika nätkällor.
Att Wikipedia har en styrka och att den i många fall kan ge bättre information än andra mer statiska källor är det nog inte många som säger emot. Däremot kvarstår problemet med att någon kan ha ändrat materialet till felaktigt precis innan man är in och läser det. Ofta rättas det tillbaka ganska snabbt, men ibland blir ju fallet uppenbart inte så.
Istället för att ta en diskussion kring Wikipeda tänke jag snarare spinna vidare på den tidigare DN-artikel i samma ämne. Som lärare kan man i stället för att tröstlöst försöka förklara problemen med Wikipedia (eller andra osäkra nätkällor) kan man helt enkelt låta eleverna skriva artiklar för Wikipedia. Ge eleverna som uppgift att hitta något de vill skriva om. Det kan vara vara i princip vad som helst; fotbollslagets historia, mammas företag, favoritförfattaren eller likande. Det som är viktigt i detta är att det inte finns någon artikel om detta redan. På så vis får eleverna själva skapa något som det inte kanske finns så mycket information om. Sen låter man även eleverna ta bilder till artikeln och i uppgiften ingår även att lägga upp det på ett snyggt sätt samt att länka till berörda sidor.
När de gjort detta låter man eleverna läsa varandras artiklar och då även påpeka att de kan ändra eller rätta till fel som uppkommit. Efter att artiklarna är upplagda på Wikipedia får eleverna till uppgift att följa utvecklingen av artikeln och titta på vilka ändringar som kommer med tiden. Garanterat kommer nästan alla artiklar ändras på något vis och då ser eleverna att deras eget verk både kan förbättras och säkerligen kommer de ibland även tycka att någon lägger till något som inte stämmer. Man får en förståelse på ett helt annat vis när det är en själv som är upphovsmakaren till artikeln.
Att skapa artiklar för Wikipedia är någon som verkligen är kul. Hur ofta görs inte tråkiga uppgifter som enbart läraren läser och ingen annan. Eleven vill bara ha det klart och gör enklast möjliga för att få godkänt (en liten generalisering, men ändå). Jag är säker på att de allra flesta av eleverna kommer känna att de bidrar med någon form av kunskap och framför allt så känner de att deras artiklar gör lite nytta.
Hela denna uppgift bidrar då till att eleverna känner att de gör något meningsfullt, och inte kan de heller använda sig av Wikipedia som källa (det finns ju ingen artikel om detta än) samt att de får en förståelse hur ett verk kan ändras med tiden. Wikipedia har den styrkan att man kan både följa utvecklingen av en artikel och se varje version hur den ändrats och vad som ändras samt att man kan diskutera varje artikel om man undrar något.
Så helt enkelt: jobba med Wikipedia istället för mot det.
— Jon · maj 22, 16:08 · #
En strålande idé, Jon! Genialt! Detta är verkligen något att “klippa ur” och genomföra med eleverna. TACK för en jättebra uppgift att på allvar jobba med. Och kul!!! Så smart, så smart…
— Filippa · maj 23, 16:28 · #